Helena har en åsikt!

En av mina favoritfilmer är green street hooligans, inte bara för att Charlie Hunnam är så grymt snygg utan för att jag blir berörd av filmens handling.
Så nu idag läste jag på aftonbladet.se som jag gör varje dag och hittade den här artikeln. Den handlar om de fansen till de två lagen som filmen handlar om, alltså Westham United och Millwall, och deras ömsesidiga hat. När jag säger hat så menar jag absolut inte som i Sverige där AIKare och Djurgårdare sägs hata varandra utan det är en helt annan nivå av hat.

De här två lagens firmor tvekar inte att göra vad som helst med varandra och ofta går det så långt att en eller flera personer får sätta livet till.
Är det så det ska vara? Nej, jag tycker att något är allvarligt fel. Sport ska vara kul man ska kunna heja fram sitt lag, skrika nidramsor om andra och känna en gemenskap med folk som har kärlek för samma lag. Det ska inte handla om liv och död.
Visst jag kan förstå de som brusar upp emot andra lag men att det ska gå så lång som att någon som älskar ett annat lag än du själv ska behöva få skador för livet.

Sen läser jag kommentarerna på artikeln och där får jag se folk som tycker att det är en tradition att de här två lagen ska hata varandra och att allt är precis som det ska vara. Då börjar jag undra var sporten är påväg.
Vad är vikigast, att visa sitt stöd för laget man älskar oavsett resultat eller att det blir en "bra" fight efteråt? För mig är svaret självklart. Det borde det vara för alla!

Vad kan få en mäniska att hata för en sådan skitsak som vilket lag man hejar på? Jag vill verkligen veta, för jag tror att man måste vara störd på något sätt. Man kan i alla fall inte vara normal för då skulle man inte låta det gå så långt.
Jag läser även i artikeln att fansen stormade planen under matchen och då finns det ju ingen chans att man kan älska sitt lag. Man förstör ju bara för dem, i det här fallet var spelarna tvungna att fly innan man lyckats få bort fansen från planen. Vad är det för mening med det?

Hur ska man göra för att stoppa det här. FA (Football association) gör just nu sitt bästa för att försöka identifiera de inblandade men det är många och flera av dem är maskerade. Men de identifierade kommer bli åtalade och avstängda på livstid från fotbollen som de sägs älska (Stor frågetecken från min sida).

Dock förstår jag inte hur man ska kunna hålla koll på vilka som är avstängda och dessutom hindrar det inte dem från att bråka utanför arenan. Så vad ska man göra? Det måste ju finnas en lösning. Jag skulle bara vilja komma på den och lösa alla dessa problem i världen men jag känner mig som en väldigt oviktig människa som inte kan göra någonting annat än att själv fördömma allt sådant beteende och få mina vänner att göra detsamma så kanske det någon gång i framtiden kommer någon med en lösning.

Jag måste även säga att jag verkligen beundrar alla olika organisationer som ständigt jobbar för att lösa problemet, snart kommer lösningen fortsätt jobba med det viktiga arbete ni gör! 


Bild tagen från aftonbladet -sportbladet. Ska det behöva vara så här?


Scen ur filmen Green Street Hooligans                    


...

Jag vet inte vad jag ska skriva, allt känns så konstigt. Jag mår inte så bra just nu, allt känns fel och jag känner mig så ensam trots att jag oftast är med massa härliga männsikor.
Jag orkar inte tycka synd om mig självoch vill inte att folk ska gör det heller, för det är det inte.

p.s I Love you. Ja, jag syftar på dig.

Har faktiskt ingen aning om vad jag ska skriva idag så det kommer bli ett konstigt inlägg.. Jag är inne i en liten depp-period och känner mig allmänt nere och därför tänkte jag nu se filmen p.s I love you, så jag kan få gråta lite. Inte för att jag har svårt att gråta utan film men det känns lättare att gråta för något som inte handlar om mitt egna liv utan någon annans.


En lite gladare (och yngre) Helena.

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött

TröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTröttTrött.
Ville bara berätta att jag går och lägger mig nu, god natt!


En Mycket Trevlig Helg!

Nu är jag tillbaka! Har varit på Kick-off med mitt nya jobb. Jag ska jobba som receptionist på Laisings Dansinstitut, ska bli grymt kul. Kick-offen var på Gripsholms slott och jag tror inte jag har skrattat så mycket någon gång som jag gjorde nu tillsammans med alla trevliga arbetskamrater.


Men nu måste jag gå, puss på er!

Adjöss!

Kommer inte vara hemma i helgen, ni får ha det så bra!


Första skoldagen!

God Morgon!

Sitter och kollar på tv och känner att jag har gott om tid, vilket är väldigt ovanligt så här i skoltider.

Det var lite svårt att somna igår och när jag väl sov var det rätt oroligt. Jag vaknade ett antal gånger och hade svårt att somna om. Så jag är trött idag!

Aja nu ska jag fortsätta göra  mig i ordning.

Puss

Friidrotts-VM i Berlin

Hej!

Nu ligger jag i min soffa och glor på friidrotts-VM, ni som känner mig vet att jag blir grymt insatt vilken sport det än handlar om, detta VM är inget undantag. Någon som imponerar enormt på mig är Usain Bolt, han verkar vara en så avslappnad person jämfört med hans motståndare.


Det är så många som klagar på de medverkande svenskarna och deras insatser i detta VM men jag tycker folk har rätt att klaga. Visst, vi är inte lika bra som när vi hade Kajsa Bergqvist, Stefan Holm, Christian Ohlsson och Carolina Klüft (i sjukamp) men man kan ju inte alltid vara lika bra. Vi har massa unga talanger på väg upp till eliten men vi kan ju inte förvänta oss att de ska komma till VM och sopa banan med de gamla veteranerna, det är inte så det går till. Allt handlar om träning och erfarenhet. Därför vill jag hylla våra svenska friidrottare som kämpar för sverige i VM i Berlin.

HEJA LINUS THÖRNBLAD!

Oj vad jag blev aggressiv där det kanske inte riktigt var meningen. Nu ska jag ta och lugna ner mig med en kopp te och sen blir det sängen och ett försök att sova trots ångesten.

Puss på er!

Photoshop <3

Nu sitter jag hos Cicci, har precis tagit massa foton och nu gäller det bara att bestämma vilka bilder som är tillräckligt bra för att få visas. Jag har valt en som Cicci och jag har retuscherat till max, det var väldigt kul att se alla skavanker försvinna.

Vi passade även på att skojfota lite som också fick sig en genomgång i photoshop.


Klicka på bilden!

Jag tycker även att ni ska ta och kika in hennes blogg, Cicciilia.blogg.se, garanterat värt besöket!

Nu ska vi fortsätta retuscha!


090820

God morgon!

Sista dagen av lovet kommer spenderas letande efter present till pappa som fyller år imorgon. Cicci ska också få ta en bild på mig, gärna en bild som jag kan stå för den ska nämligen tillsammans med en presentation av mig upp på jobbets hemsida.

Nu måste jag skynda mig!

Puss

ZLATAN

Nu gör jag som resten av sverige, jag kollar på kungen av fotboll. Alltså Zlatan för er som inte vet.
Än har han inte fått spela men han började nyss värma upp så det är nog dags snart. Jag håller tummarna för att han får göra ett mål i sin Barca debut.

Nu ska jag glo vidare!


Tyvärr hittade jag ingen bild på honom i Barcelonatröja, så ni ¨får nöja
er med den här.

Tillbaks till verkligheten

Jag tror det är dags att komma tillbaka till verkligheten igen och där i räknas bloggen.
Sommaren har varit underbar och jag vill inte riktigt släppa tag om den trots att mitt förnuft säger att det är dags. Skolan börjar på fredag så imorgon är min sista dag på det här lovet, det har gått så fort att det känns som om jag inte riktigt hängt med.
Med verkligheten ingår också min trogna följeslagare, ångesten, efter en sommar som den här är det väldigt hemsk att känna hur ångesten sakta gör sig påminnd igen. 
Samtidigt så innebär verkligheten också bra saker så som att man får rutiner i sitt liv, hela sommaren har det kännts som om tiden inte funnits man har bara gått upp utan att veta vilken dag eller tid det är. Självklart alla att träffa alla vänner igen tillhör de bra sakerna.


Men än så länge är det bara onsdagkväll och jag kan ta det hur lugnt som helst. Det är så jag att ta ut saker och ting i förskott.


RSS 2.0